mittvackraliv.blogg.se

Klockan 04.00 vaknade Elis och ville ha mat, hela familjen är förkylda. I vanliga fall brukar Elis somna om ganska direkt men eftersom det är hostigt och snorigt så kan man lätt bli lite irriterad när man ska somna om. Och jag då. Som vanligt kan jag inte somna om utan blir att fundera på det ena och andra. En sak jag tänker mycket på är att vara föräldraledig eller att vabba, varför är det sån tabu?! Själva grejen i sig med att vara föräldraledig är väl hur underbart som helst men att säga det till sin chef eller arbetsledare är TABU! För att inte snacka om vabbningen, det verkar vara hel konstigt och man får onda ögat direkt. Varför är det egentligen så? Jag menar det är väl ändå inte så föräldraledigheten kommer vara för resten av livet? (Även om det vart underbart!) MEN HALLÅ?! Det här ska vara den underbaraste tiden i livet inte ska man behöva känna skuld för att man ska vara hemma med sina barn! Jag frågade min kära svärfar hur det var när Andreas och Johan föddes, han berättade att på hans arbete fick alla som var nya jobba skift det var ingen annan som ville. Så sa han till sin chef att han skulle vara pappaledig och fick onda ögat direkt. När han kom tillbaka till arbetet efter att ha vart pappaledig en stund så fick han börja jobba skift. Det var en sorts straff då. Han blev alltså straffad för att ha vart hemma med sina barn en stund. 

Och vad det gäller vabbningen så finns det väl ingen som tycker det är roligt när ens barn är sjukt? Det är bara så att man inte kan göra något åt det! Det känns helt sjukt att det ska behöva vara såhär, hur gör man för att få ett stopp på detta

 

Nu ska jag försöka somna om innan loppan och grodan vaknar för dagen 

 

Ciao!